När börjar en resa?

Det är vägen som gör mödan värd
Vägen som gör mödan värd

När börjar en resa?
När jag börjar drömma?
I så fall var det många år sedan den här resan började, med en lapp på kylskåpsdörren.
När jag börjar planera?
I så fall tog allt fart på en arbetsplats, där min frihetskänsla blev särskilt stark och där vatten fanns utanför vartenda fönster…
När resan är beställd?
I juni, efter samtal med såväl blivande som tidigare skeppare (”naturligtvis håller du måttet” skrev hon, min förebild bland skeppare) ringde jag och sa att jag följer med.
När man träffar sina reskamrater?
För några veckor sedan satt vi i Stockholm och fick en första titt på varandra, och en första genomgång av vad resan kommer att innehålla.

Vid vilket tillfälle jag än började resa – nu är jag på väg.

Som alltid känner jag mig mycket ensam i förberedelser och föreställningar om resan. Går ett varv genom mig själv och frågar igen – varför gör du det?
För länge sedan – 35-40 år sedan, kanske – hade jag en period när jag reste ensam. Jag minns att det liksom var på prov – står jag ut med mig själv, är det här vad jag vill? Svaret blev nej.
Nu är jag åter där, sedan några år tillbaka. Jag reser ensam. Det plågar mig alltid, i förberedelser och planering. När avgångstid närmar sig kan jag drabbas av ren ångest över att inte ha någon att luta mig mot. Katastrofscenarios spelas upp i mig, jag vill inte längre åka.
Så, på någon flygplats, ses vi – några stycken. Jag får en kopp kaffe med någon jag aldrig träffat. Och allt blir lugnt.

Jag blir åter och åter påmind om att världen befolkas av vänliga, intressanta människor och möjliga vänner.
Så också nu? Det här är större än alla tidigare sammanhang jag varit ensam i, 300 båtar med besättningar av alla nationaliteter. Tänker att jag behöver skapa ett mikrokosmos runt mig själv. Några nya kamrater som finns lite närmare. Så kan jag möta ett närmast oändligt makrokosmos.
Åh, snart, snart reser jag – igen.

Registred
Registered

 

4 reaktioner till “När börjar en resa?”

  1. You are living an awesome exciting life and you are a awesome person. I’m VERY sure you’ll make a new ”bestie” or few on your trip! Go with a smile, proper clothes and a few bottles of the good stuff and it can’t go wrong!

    1. Darling Laura – with supporters like you nothing ever goes wrong! (I’ll bring the Canadian mug to put the good stuff in – will bring me luck)

  2. Du skriver så naket om ångesten inför en resa, just innan vill du inte. Du är modig som uttrycker det! Jag känner igen mig i det där. Kan t.o.m. uppträda inför en större fest.
    Fast din resa slår ju det mesta – en fantastisk upplevelse som blir kvar i livets minnesbank!
    Sven

    1. Ibland tänker jag att det är just ängslan, eller det som är starkare än ängslan; den rena ångesten, som gör upplevelsen så stark. Att man förmått övervinna impulsen att ”inte”, att avstå, att fly, och tagit sig själv med ut i livet är det som skapar djup i glädjen och lyckan.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *