Hasta la victoria siempre


Santa Clara, Che memorial. Står framför Ches grav, med den röda nejlikan i litet glasrör vid sidan av. Han ligger inte ensam – hela den ursprungliga kärnan i gerillan från Sierra Maestra har sina minnestavlor här. Kanske finns också deras aska bakom, jag vet inte. Men att Ches kvarlevor finns här, det vet jag. Jag blir oväntat känslomässig. Förstår egentligen inte riktigt varför. Museet är lite sparsamt småtråkigt. Bilderna är fina, många historiska och ofta publicerade – andra helt nya för mig. Tandläkarutrustning, vapen och baskern i original. Men det griper tag i mig. Kanske speglar jag mig i min ungdoms radikalisering, vem vet? Che har varit viktig. Först som ikon, helt oreflekterat. Senare som verklig människa, när jag läst biografierna. Che är en del av min väg till ett sätt att förstå världen. Hans historia rör vid mig. Jag tycker helt enkelt om honom, Ernesto.
Ja.

3 reaktioner till “Hasta la victoria siempre”

  1. Jag har druckit rom med hans pappa. Men det är knappt någon som tror mig. Jag hade ingen kamera med mig. Förresten tog man inga selfies på den tiden.

  2. Arne, det skulle jag GÄRNA vilja höra mer om, hur, varför var, någonstans.
    mvh karin, med resenär på Kuba resan.

  3. Haha, jag vet! Jag har alltid trott på dig, och skrutit lite med att jag har en kompis som gjort det.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *