Försommar i Nyfors, marknad på gatan
Cykelmannen har fortfarande öppet kl åtta på kvällen
Han hälsar som vanligt – hej, hej, hej på dig
Jag vet inte vad han heter, han vet inte vem jag är
Vi hälsar självklart på varandra och det är rätt
Williams har lika självklart bytt mitt punkterade däck
Kvällen är en ljuvlig nåd
I Husby och Rågsved brann din bil upp i natt
Du är rasande och rädd, varför angriper de mig??
I Guantanamo hungerstrejkar 103 av 166 fångar.
I Nordkorea tror man att 200 000 människor är fängslade av politiska skäl
Hur många är det i Thailand?
Jag längtar efter att resa till Cuba – jag vill hälsa på cykelmannen i kvarteret…
Jag älskar min stadsdel
När jag vaknar tvärt en helgnatt –
då är jag rädd och hjärtat kör formel 1
Var det ett skott?
Nej – det är två mycket påverkade människor
som tagit sin tillflykt till min gård
Och som skriker ut sin förtvivlan mot varandra
Det ekar mellan väggarna – det väcker mig alltid, människors förtvivlan
Jag sover lätt
”Oh, what did you see, my blue eyed son?
And what did you see, my darling young one?”