Nej, inte alls – javisst gör det det. Räkna inte med att det finns en sits på toaletten, inte heller att det finns vatten att spola med. Men det finns alltid en kubansk man eller kvinna i närheten med en hink vatten. Nej, det går ingen buss till Santa Clara. Men det finns alltid någon med ett fordon – bil, lastbil, häst – som tar dig med om du behöver resa. Det saknas reservdelar till allt. Todo! Kubaner är ett fiffigt folk, allt tas tillvara och kan användas igen. Hela Cuba är en återvinningskultur, en gigantisk second hand-marknad. Cuba lär vara en av de länder i världen som avsätter minst ekologiskt fotavtryck. Allt återanvänds, om och om igen.
Idag passerade jag något som vid första anblicken såg ut att vara en skobutik. Utöver skor har butiken också hyllor med föremål – i plast, metall, textil. En del går att identifiera, annat kan jag inte ana vad det en gång varit. En man står och rotar fram plaströr med böj – troligen ska han hem och reparera ett läckande handfat. Re-Cuba!
